Jag skall till Syd Afrika!
Jag skall alldeles strax åka till Arlanda, för att resa till Syd Afrika. Det skall bli mycket spännande. Landet lär ju vara fantastiskt vackert.
I affären finns nu den nya Albionsadeln. Vacker och jätteskön, ett helt nytt tänk från Albion. Den är gjord för PRE hästar, men jag tror att den passar många av våra svenska hästar också.
Läste på nätet att Dadde Nätterqvist var död, ytterligare en ryttar legend ur tiden. Jag red för honom på 70-talet, och vi hade många härliga diskussioner, om både ditten och datten, alltså inte bara hästar.
Första gången jag red för honom, var nere på Blädde. Min häst var begåvad, men mycket ung. Jag själv mycket oerfaren, och rädd för både Dadde och hinder. Min häst Fleix rumplade över ett hinder, hamnade på knä, men kom upp igen. Dadde skrek, - pisken i röven. I vild gallop styrde vi runt i ridhuset. Efteråt förklarade Dadde, att han vill få hästen att glömma bort det obehagliga, genom att genast få honom att tänka på något annat. Ett prov på Daddes fantasktiska kunskap om hästen. Jag har mina gamla anteckningar kvar, från de teorilektione vi hade på Daddes kurser.
Jag har ju haft förmånen att träna för dels Dadde, och i dressyr Ninna Swab, också hon en stor personlighet, alltid med hästens väl och ve i fokus.
Snobban stretar vidare, hon och Nellan skall åka till Pether Markne i veckan. Det skall bli spännande att höra hur det gick, när vi kommer hem.
Nu dröjer det minst två veckor igen!
Ciao!
I affären finns nu den nya Albionsadeln. Vacker och jätteskön, ett helt nytt tänk från Albion. Den är gjord för PRE hästar, men jag tror att den passar många av våra svenska hästar också.
Läste på nätet att Dadde Nätterqvist var död, ytterligare en ryttar legend ur tiden. Jag red för honom på 70-talet, och vi hade många härliga diskussioner, om både ditten och datten, alltså inte bara hästar.
Första gången jag red för honom, var nere på Blädde. Min häst var begåvad, men mycket ung. Jag själv mycket oerfaren, och rädd för både Dadde och hinder. Min häst Fleix rumplade över ett hinder, hamnade på knä, men kom upp igen. Dadde skrek, - pisken i röven. I vild gallop styrde vi runt i ridhuset. Efteråt förklarade Dadde, att han vill få hästen att glömma bort det obehagliga, genom att genast få honom att tänka på något annat. Ett prov på Daddes fantasktiska kunskap om hästen. Jag har mina gamla anteckningar kvar, från de teorilektione vi hade på Daddes kurser.
Jag har ju haft förmånen att träna för dels Dadde, och i dressyr Ninna Swab, också hon en stor personlighet, alltid med hästens väl och ve i fokus.
Snobban stretar vidare, hon och Nellan skall åka till Pether Markne i veckan. Det skall bli spännande att höra hur det gick, när vi kommer hem.
Nu dröjer det minst två veckor igen!
Ciao!
Kommentarer
Trackback
