Ridtur i snöoväder

Imorse var Nellan och jag ute och red i nysnön. Härligt, det är som att rida i grädde!? Hästarna blir ju lite upphetsade, så att träna på samling är ju inte dumt. Snobban fick träna både piruettgalopp, och passagetrav. Bytesserier blev det också. Elmusen travade också fint, blev nog rätt rastad tror jag. Vem säger att man inte kan träna meningsfullt ute.

För övrigt kan man ju tycka att det kan sluta nu, att snöa alltså. Det skall ju bort också, det törs jag inte tänka på, halka, gegga osv.

På fredag är det träning för Snobban och Ludwig. Ludwig har fått prova lite nya saker i veckan, vi får se om det gett något resultat. Själv hinner jag inte se varken den ena eller andra, om jag inte fuskar lite med arbetstiden!!!! Vi får väl se.

Sune har haft sadel!

Vi har tagit ett krafttag med Sune, så nu har han haft sadel på sig. Han var tämligen obekymrad faktiskt. Cool kille. Han travade glatt runt på ridbanan. Några dar till, och det är dags att hänga på honom, det blir spännande.

Vinterna håller i sig, fast graderna har stigit. Skönt!

I fredags var Snobban och tränade för Ubbe. Hon var riktigt duktig, och tycktes komma ihåg piruette arbetet, som gick bättre med lite ny instruktion än tidigare. Ubbe är mycket tydlig, och visar gärna med "kroppen" hur han vill ha det. Kul att lyssna till. Det skall bli spännande att se om Snobban kommer att sig både "piff och puff" under våren.

Nellan börjar redan planera för tävling, Strömsholm lär vara årspremiär för hennes del. Kul att se fram mot.

Det börjar bli ljusare, både här och där!

2:or.....

Jag är så stolt. Snobban bytte i vartannat igår. Hon var iklädd dubbla ländtäcken, för det var -8 grader ute. Just nu rider vi på vår plogade ridbana, som tycks passa henne perfekt. Hon ser väldigt fräsch och "gungig"ut. Det är så kul för Nellans skull.

Jag har ju tidigare skrivit om att Snobban och Elmusen står i uteboxar. Så är det i år också, även fast vi har haft -29 grader som kallast. De trivs utmärkt, och även deras kroppas tycks må bra. Självklart, många täcken går det åt när det är så kallt.

Funderingarna blir ju många, när man ser en häst som ser så bra ut, efter 3 veckors vila i utebox, och sedan någon vecka riden rakt fram på vår "Sandväg". Är det så att vi "rider ihjäl" våra hästar i ridhus eller?

Sune, vår 3-åring går från klarhet till klarhet. Så tillvida att han nu longeras varje dag, med gjord och schabrak. Han tycks vara tämligen obekymrad, det verkar faktiskt som om han tycker att det är kul att "göra något". Det blir spännande att se hur det kommer att gå med honom. Mamma Medea var ju inte så lätt. Jag föredrar att tro, att det berodde på, att hon hade haft en "olycklig barndom", med alltför många flyttar. Sune som ju egentligen heter Super Wish, kan man faktiskt kalla Snygg Sune. Jag skall försöka ta några kort.

Kylan har ju lättat något, det känns som värmebölja, fast det fortfarande är minusgrader. Hoppas vinterna är slut nu!

Kvinnor Kan!!!

Nu är det "Kvinnor Kan" på Sandvik igen. P g a detta faktum har tiden sedan vi kom hem från Syd Afrika, gått åt till att skotta snö, och skotta snö, till förbannelse faktiskt. Både Nellan och jag kände oss som gorillor, med armar som hängde ner till marken, och ilska i blicken. Ridningen fick stryka på foten, vi orkade inte helt enkelt.

Julen firade vi på Sandvik. Huset därute är ju ett riktigt "julhus". Så julstämmningen var det inget fel på. Det fortsatte ju att snöa, så vi fortsatte att skotta. Nisse fick igång snöslungan, och gjorde snygga gångar, så länge den höll. Till och med Ebba hade termobyxor på sig, och var ute i naturen lite.

Sen kom kylan, vi har som kallast haft -29, det är kallt. Elmusen och Snobban huserar i uteboxar, och ser ut att trivas alldeles utmärkt. Det är nog vi människor som har svårare att förstå, hur de kan se så nöjda ut i kylan. Snobban visar tydligt, att hon vill bli ute, med att så fort hon ställs in i en box i stallet, bli alldeles irrig och skrikig, så det är väl lika bra att hon får bli kvar där. På med mer täcken bara. Lite bogskav har ingen dött av.

Vi har fått hjälp att ploga ridbanan. Hurra! Idag var första dagen för mig och Elmusen att känna på underlaget. Det kändes kanon. Snobban såg ut att trivas bra, hon var faktiskt finare än på länge. Kanske har hennes vila gjort susen. Elmusen kändes också som om han trivdes, pigg som alltid, denna unga 17-åring, piggast av alla.

Nu är vi på gång igen, framför allt Nellan förstås. Vi ålderkvinnor och -män, tar det lite lugnare.

Hoppas det är slutfruset nu!!

Hemma igen!

Nu är vi hemma igen, efter en fantastisk resa runt i Syd Afrika. Ett sådant vackert land, helt otroligt, vänliga människor, rena toaletter......och mycket annat.

Häftigast av allt var vår safari. Vi kom till vår lodge Londolozi tidig kväll, efter en bumpig färd i bil från flygplatsen. Där möttes vi med våta handdukar, och ett öronbedövande ljud av grodor, syrsor och jag vet inte vad. Jag trodde ett tag att det var inspelat.... men nej då, efter ett par dagar förstod jag att det var på riktigt. Rädda var vi också mellan varven, med lejon och leoparder nästan runt fötterna, känns det lite osäkert.

Väl hemma igen, kommer man snabbt ner på jorden igen, och hamnar åter i vardagens bekymmer.

I affären har vi fått in ett arband Dimacci, som passar väl till julklapp till modemedvetna flickor, från 395:-och uppåt.

Albions nya sadel Classic finns också i butiken, snygg och nätt. Lite nytänk av Albion.

Nu lackar det mot jul!

Jag skall till Syd Afrika!

Jag skall alldeles strax åka till Arlanda, för att resa till Syd Afrika. Det skall bli mycket spännande. Landet lär ju vara fantastiskt vackert.

I affären finns nu den nya Albionsadeln. Vacker och jätteskön, ett helt nytt tänk från Albion. Den är gjord för PRE hästar, men jag tror att den passar många av våra svenska hästar också.

Läste på nätet att Dadde Nätterqvist var död, ytterligare en ryttar legend ur tiden. Jag red för honom på 70-talet, och vi hade många härliga diskussioner, om både ditten och datten, alltså inte bara hästar.

Första gången jag red för honom, var nere på Blädde. Min häst var begåvad, men mycket ung. Jag själv mycket oerfaren, och rädd för både Dadde och hinder. Min häst Fleix rumplade över ett hinder, hamnade på knä, men kom upp igen. Dadde skrek, - pisken i röven. I vild gallop styrde vi runt i ridhuset. Efteråt förklarade Dadde, att han vill få hästen att glömma bort det obehagliga, genom att genast få honom att tänka på något annat. Ett prov på Daddes fantasktiska kunskap om hästen. Jag har mina gamla anteckningar kvar, från de teorilektione vi hade på Daddes kurser.

Jag har ju haft förmånen att träna för dels Dadde, och i dressyr Ninna Swab, också hon en stor personlighet, alltid med hästens väl och ve i fokus.

Snobban stretar vidare, hon och Nellan skall åka till Pether Markne i veckan. Det skall bli spännande att höra hur det gick, när vi kommer hem.

Nu dröjer det minst två veckor igen!
Ciao!

I sadeln igen.

Nu har vi böjat sätta igång "Elmusen" igen, och tänk, han kom ihåg hur jag vill att han skulle göra. Vi hade riktigt kul. Vi "gamlingar"! Jag har stora förhoppningar om oss, bara vi håller oss i form, det skall i alla fall bli spännande att se hur långt vi kommer. Skall försöka rapportera efter hand.

Elmusen har vid tillfälle tröttnat på Sune, som fått sig en smäll på knät. Han verkar dock pigg och glad, om än tjock över knät. Lite kylbalsam lindrar skönt. Han ser annars fin ut, väldigt elegant, ca 166 cm just nu, blir nog runt 170 cm när han blir klar.

Har på sista tiden läst många artiklar ang roll kur, och andra träningsmetoder. Svårt att veta vad som är rätt och fel. Är de höga frambenen rätt, ofta på bekostnad av bakbenens framåtgripande rörelser, eller ej. Är det tycke och smak? Tar domarna åt sig, när de ligger betydligt högre eller lägre i poäng, och motiverar sin stångpunkt mot de andra domarna? Eller kör domarna bara sitt race? Ja undringarna är många.

Ebba håller på att flytta hemifrån, ibland tror jag inte att hon vill. Vi säger att hon får komma hem så mycket hon vill. Det kommer att bli mycket tomt, sista barnet ut. Jag har levt med barn i över halva mitt liv, utan att gå in på några detaljer.

Nu laddar jag för Syd Afrika!

Gråväder!

Fy, fy vilket väder. Åkte ut till stallet, men vände med det samma eftersom det höll på att bli halt. Jag fick med
mig sadeln i alla fall. Min sköna Frank Baines Omni. Mycket speciell, men bra för mig. Mjuk i sätet, men med mycket högt bakvalv, och då menar jag mycket högt. Skall kanske ta en bild faktiskt. Jag har en kund som skall komma in och låna sadeln.

Igår satt jag och läste en del artiklar om dressyr, roll kur etc, etc. Om extrema benrörelser, som inte "är dressyr" egentligen. Phillipe Karl har givit sig in i diskussionen bl. a.

Jag kommer ihåg att jag en gång på 70-talet, hade samma diskussion med Dadde Nätterqvist. Skulle man belöna en korrekt uppförd uppvisning, istället för att bedöma gångarter? Frågeställningen fanns redan då.

Förresten träffade jag redan då Lisa Hoff, som idag står för nättidningen Sporthästen. Vi red båda för Dadde. Lisa är en frisk fläkt, som många gånger vågar vara lite tuff i sina artiklar. Kul att någon vågar sticka ut hakan.

En av mina käpphästar idag är, alla de föräldrar som köper alldeles för svåra hästar till sina barn. Hästar som är så känsliga, att de lätt hamnar i blanstrav, och tappar ryggen. Hästar som har svårt att ärligt gå på tygeln. Ok, visst blir man bländad, om man inte vet vad man skall titta efter. Kanske man hittat en ny Totilas!

Förresten tycks ju en del domare också bli bländade av balanstrav.

Igår läste jag också "Havrepappans" blogg. Kunde konstatera, att det är svårt att var bitsk och rolig en längre tid. Efter ett tag blir det lätt bara gnäll.

Nu har jag varit flitig flera dagar, vi får se hur länge det varar...

 

 


Jag lägger ner min Face book

Jag lägger ner mitt "Face bookande". Förstår faktiskt inte riktigt vitsen, kanske berror det på åldern. Det kommer i alla fall Ebba att säga.

Strunt samma, jag försöker att bli lite flitigare på bloggen istället. Här kan man ju i alla fall formulera sina funderingar över saker och ting. Glädjeämnen och förtretligheter. Fick en känsla av att de flesta kommentarerna i Face book, var ytliga och hastigt påkomna,lite för att fylla ut tiden. kanske kommer jag på annat vad det lider.

Förresten såg jag att jag stavat förstås med 2 ss i förra inlägget, hua det var inte bra. Jag som tjatat på mina barn, om vikten av rättstavning.

Projekten rullar på, väg till tomterna, ev ridhusbygge, offerter, ständiga tankar och funderingar. Går det att göra på ett annat sätt, och BILLIGARE!

Än så länge har vädergudarna varit med oss, alltså vi sitter inte i skiten, vad gäller utebanan. Men det är väl bara en tidsfråga. I morse singlade sig några små snöflingor sakta ned, i den isande vinden.

Vi kämpar på!

Snobban och Nellan vannnnnnn!

Herre Gud, de vann! Det var helt oväntat. Vi åkte till Mjölby för att de skulle få en till MsvA "i benen" innan vinteruppehållet. Det är svårt när allt kommer så fort, och en orutinerad ryttare i denna klass, är ju inte någon vidare pilot för en ännu mer orutinerad häst.

Vi startade dagen tidigt. Martin var i Östersund och höll kurs, Nellan hade hela morgonen i stallet själv. Jane kom senare och mockade. Jag dök upp tidigare än bestämt, och gav en hjälpande hand till ditten och datten. Iväg kom vi i alla fall i tid.

Nellan måste ju köra, eftersom vi har ett tungt släp, 50 mil tur och retur blev det. På vägen ner, "jagade" vi vinglande långtradare på motorvägen, genom att ringa till polisen. Efter koll av polisen visade det sig att chauffören var "både nykter och klok". Vi slapp ju honom före oss i alla fall, och kunde köra på lite.

Snobban är en ängel att ha med sig. Kan stå ensam i släpet utan att bråka, och uppför sig väl ute på tävlingsplatsen. Hon kan behöva lite markstöd, när hon skall gå i trånga utrymmen, och in i nya ridhus, men annars sköter hon sig perfekt.

Vi hade taktikat lite i bilen ner om framridningen. Nellan följde sin plan. Snobban såg fin ut, mjuk och smidig.
Väl inne på banan, såg man att hon blev lite spänd, hon tyckte att färgerna på plädar och domarbord var alldeles för starka.d

Efter en bra uppvisning, där alla moment genomfördes, även piruetter och serie, hade de lyckats skrapa ihop 63.95%, med avdrag för en felridning. Med den procenten vann de, och vi fick bråttom, eftersom Nellan red sist. Till slut satt lindorna på plats för prisutdelning. Så här snygga var de. Fotografen har dock lite problem med kameran, därav den dåliga skärpan.



Jag ringde förståss till Erik, som en gång förmedlade köpet av Snobban. Han var generös och sa, - på en häst som hon har gjort alldeles själv. OK, Martins hjälp har ju också varit otroligt värdefull, framför allt för Nellans ridning.

Jag är i alla fall jättestolt som mamma och hästägare!

Nu blir det lite vila för Snobban, innan vinterträningen sätter i gång. Vi har ju fått tillstånd att bygga ridhus, så det kommer att ta en del tid i anspråk. Det är en lång väg att gå från till stånd till färdigt ridhus. Men skam den som ger sig.

Nu kör vi!

Me

Jag har varit på sadelinprovar kurs ... igen!

I måndags och tisdags var jag i Sala på kurs. I Sala har jag inte varit sedan jag red för Dadde Nätterqvist på 70-talet, hu vad länge sedan.

Kursen var intressant, och jag fick mycket med mig hem i bagaget. Det är precis som med ridning, ju mer man kan, desto svårare blir det. I alla fall, så är det ju kul att lära mer.

Elmusen har varit dålig, en infektion enl. blodprov. I förra veckan slangades han med vatten, och fick dropp. Han hade då inte druckit på 12 timmar. Visade svaga symtom på kolik. Jag tror att han har stoppat i sig något, och därför fick han sina "nässelfeberutslag" på vänstra buksidan. De satt nästan i en vecka. Nu tar han det lite lugnt.

I helgen bär det av till Mjölby. Nellan skall tävla Snobban, och jag groomar. Martin skall upp till Östersund och hålla kurs. Snobban har gått som en klocka den här veckan. En presumtiv kund var och provred idag.

Mitt medlemsskap i Facebook är i farozonen. Jag får ingen riktig kläm på det där. Krångligt tycker jag, lite långsökt också. Jag får se om jag tänder till.

Imorgon har vi cashmere försäljning här av märket Honey Grey. Märket lär vara med i nästa månads Damernas Värld, som "Martina Bonniers val". Kul för "The Sander Girls".

Vi hörs!

Jag är så stolt!

I helgen debuterade Nellan och Snobban i MsvA1. OK de vann inte men kom inte sist heller. Dryga 58% blev det. Enligt mig, godkänt för att vara första gången. Missarna kom i galopprogrammet, och kostade en hel del. Annars var hon fin, hittade inte på några direkta hyss, utom att bli skrämd av grus som hamnade mot dressyrstaketet. Fina bakben har hon Snobban. Underlaget passade perfekt. Hon gillar när det är mjukt. Och kan ni tänka er, inte ett enda kort blev det, jag var alldeles för nervös.

I affären firar vi 15 år, med att ge 15% på hela sortimentet (ej sadlar) i två veckor. Tänk att vi har hållit på så länge. Jag har nästan tyckt att det har varit roligt att gå till jobbet varje dag, det är en gåva.

I helgen provade jag Pikeurs vinterridbyxor, hur har jag klarat mig utan. I vårt klimat är det ju räddningen, att slippa bli kall. Det är ju en sak mindre att gnälla på. Vi har byxorna i färgen bronze med mörkbrun skoning.

Idag skall jag ringa till Vallentuna kommun, och kolla om de har beviljat oss bygglov för ridhusbygge. Spännande!

Håll tummarna!

Facebook

Hej igen. Sitter här med Mamma. Jag försöker lära henne facebook...den "nya mor-dotter sysslorna", det är vad jag kallar quality-time. Hon verkar inte riktigt "hajja" det är med fb, men det kommer väl, önskar henne lycka till.

Jaja, jag har försökt få mamma att börja blogga igen, och nu verkar hon ha fått ny lust. Det är ju faktiskt lite coolt att hon bloggar, eller hur?

TTYL- Talk To You Later (för er som inte är så med i "facebook språket").


Så länge sedan att ingen läser längre?

Ja tiden ilar, och inspirationen uteblir, fast idag har jag läst Vickan i Kinas blogg, och blev lite sugen. Håll till godo.

Morgonen började med ymnigt snöfall ute på Sandvik, ca 2-3 cm som låg kvar, 13 oktober!!!!! Fy tusan. Eftersom jag numera bara rider "Elmusen", vår gamle 16-åring, som för ett år sedan var mycket oförklarligt halt i nästan ett halvår, fick han vila. Vi är väldigt rädda för att han skall vricka sig. Elmusen helter egentligen Elymus, strandråg på latin. Vi har haft honom sedan han var 4. Nellan har startat honom upp till 140-hoppning, och MsV dressyr. Han är en herre med mycklet energi, och har haft svårt att tygla sig inne på dressyrbanorna. Han är nog den i stallet, som rör sig bäst av alla. Synd bara att han är så ivrig. Jag försöker nu lära honom att "vänta" på sin ryttare, och inte bara "göra själv". Skall ta en bild, så får ni se hur han ser ut.

Nellan och Martin har ett par hästar till salu. Ett sto 7 år Donna Pearl med mycket energi. En superhäst tycker jag. Om det är någon som vill ha en blivande dressyrhäst, ring Nellan. Snobban är också till salu. Vi har för många hästar, svårt beslut, men det är fattat.

Alldeles dött i affären är det, vilket gör en lite tokig. Jag har ju så mycket att göra, och att då bara sitta av tiden här, är föga inspirerande, men det kommer väl andra tider. Hoppas vi?!!!!!

Baske mig, om jag inte skall försöka komma igång med skrivandet igen. Håll tummarna!


Hästpremiering och EM

Medea och Stålis har varit på utställning. Medea skötte sig som vanligt utan anmärkning, när det gäller. Hon sprang runt i ridhuset med Stålis efter sig, som om hon aldrig gjort annat. Stålis hade gott kunnat "hetsat upp sig" lite mer. Det blev med andra ord inga superpoäng. En 8:a på traven kan han ju skryta med i alla fall, och ett synnerligen vackert huvud.

Hemma letade jag efter några bilder, och letade då fram bilder från hästutställningar och premieringar i Roslagen på 70-talet, ja jag var med även då. Idag är det ju lätt att tro att allting är mycket bättre, men inte då. Därute i "obygden" hade vi självaste Kurt Graf som domare och premieringsförrättare. Han kunde berätta om stostammar, hingstar och kuriosa i flera generationer. Han tog sig tid att delge publiken sina kunskaper och gjorde dessa sommarpremieringar till en mycket uppskattad föreställning. Vi hade också Best in Show tävling, priset var äran och en jätterosett, ofta i en spektakulär färg. Jag har en Res. Best in Show rosett, knallrosa, min connemara Alexandra blev näst bäst, av alla hästar, alla raser, som varit med. Det var en kul dag i mitt "hästliv".

Jag behöver väl inte nämna att det inte var i närheten av denna "hästfest", på Medeas premiering för någon vecka sedan.

Stålmannen hade också sin kompis Fantomen med sig, hans mamma skulle också premieras. Båda killarna sov gott natten efter den stora dagen. Åka trailer och så, tar på krafterna.

Själv har jag varit på EM i Windsor. fantastisk upplevelse. Självklart blev det ju mest dressyr, och........ shopping, men vi hann också med en teaterföreställning i London. The War Horse, gå och se den. Helt otrolig scenografi, faktisk overklig. Vi kände oss ödmjuka efteråt. Kul att hinna med en tur i London vimlet, och ett litet besök på Harrods.

Under de inledande dagarna fick vi se en massa bra ridning, som vanligt hängde vi mycket på framridningen. De svenska equipagen visar sig rätt lite på framridningen, vet faktiskt inte varför, är de blyga eller?

En spanjor på en fantastisk Ferro avkomma, red ett helt pass utan stigbyglar!!!! En annan spanjor red på en liten gummiboll till PRE häst, så kul att se.

Vi fick ju se samtliga ryttare och hästar, självklart valde vi ut de vi ville se inne på banan, ibland för att vi tyckte att det såg spännande ut på framridningen.

Patirk Kittel och Scandic var en höjdare, och Patrik är så sympatisk och glad som person, vilket gör det väldigt lätt att unna honom framgång.

Minna kunde gott vara lite mer positiv, när hon får applåder av publiken, en vacker dag har man slutat applådera.

Tinne, ja vad säger man om hennes ritt, - det var ju mjukt. Att rida mjukt utan tryck är ju dock inte dagens melodi, så hon kanske får tänka om.

Med facit i hand, finns det nog ljusglimtar i svensk dressyr, men vi får nog börja se oss om, hur gör andra? Tänk bara på Kyra, hon har ingen fantastisk häst, men finns med däruppe i alla fall. Hon borde få en medalj av något slag.

I affären har nu höstnyheter börjat droppa in, Gersemi, Pikeur och lite annat. Dags alltså för höstshopping!



Några smakprov alltså!

 






Hela sommaren har gått utan ett ord!

Ja nu har nästan hela sommaren gått, och jag har inte skrivit ett ord. Jag har "tryckt" på en tangent, där jag på något sätt har anslutit mig till Facebook, jag har i alla fall "fått" en massa vänner. Jag skall sätt mig in i det hela någon dag.

Jag läste en intressant artikel i Ridsport, Charlie Lindberg hade skrivit inlägget. Nicke Pålsson har tydligen sagt någon gång om att "kunna se sin häst i ögonen". Detta skulle gälla ditt sätt att träna, tävla, och ev. medicinera din häst. Jag gillade tanken. Ibland känns det som vi glömt bort, varför de flesta av oss en gång började rida.

Jag själv har börjat fundera på vad jag vill ha ut av min ridning, vilken häst som passar mig. Om jag verkligen skall ha en häst?

Igår red Nellan och jag ut i skogen, för att "plocka svamp". Man ser svampen så bra uppifrån. Vi hade Snobban och Ludwig. Ludwig var "på", blev rädd och vill inte gå fram, hoppade till för minsta lilla, medan Snobban var rätt cool. Vi satt av och plockade vår svamp, njöt av den vackra skogsvägen, pratade och hade väldigt trevligt.
 
Jag kände att jag hade saknat just detta, att rida ut med sin kompis hästen, och bara njuta av samvaron.

Det blir nog en höst med många tankar om mitt hästliv. Nu är jag kanske på gång igen!!

Det fick bli ett nytt inlägg, Snobban och Nellan har varit duktiga!

Våren har varit tuff för Nellan och Snobban. De har kvalat till MsvA, men placeringarna har uteblivit. Många gånger första utanför, och det vet väl alla, det känns ju så snöpligt.

Men så, i helgen var det meeting i Finnspång utanför Norrköping. Nellan och Ludwig var först ut i leken, LB:3, tror jag att det var, på fredag em. Det blev en 5:e plats,Ludwigs första placering. Nellan var mycket nöjd med honom. Dagen efter på lördagen, startade hon honom i LA:3, och hamnade precis utanför, men han hade fått ögonen på en skenande häst precis bredvid, och tappade fokus en stund. Sånt händer, jag tänkte säga när man är ung, men även Snobban kan ju tappa fokus, när något händer utöver det vanliga, och hon är ju faktiskt en mogen!? häst vid det här laget, eller....

Ok, denna dag visade hon i alla fall sin bästa sida, med en jämn och nästan helt stabil uppvisning, på den tunga banan. Hon ledde större delen av klassen med 65.65%, men slutade till sist på en andra plats. Så här snygga var de efter prisutdelningen.


Ebba har tagit studenten och Snobban och Nellan har varit duktiga.

Ebba har tagit studenten!

Dagen började med att Rebecca och Ebba bjudit 35 blivande studentskor till champagne frukost kl 8 på morgonen. Vädret var inte med oss, men det hade vi förstått redan innan, så vi hade bara förberett inne. Storasyster Anna, som inte kunde vara med på eftermiddagen, till Ebbas stora sorg, var kökspersonal tillsammans med mig. Vi bredde smörgåsar, och Anna gjorde fantastiska "smoothisar". Vi ville att flickorna skulle få en bra grund, inför den långa dagen.

Söta studenskor!



Det har inte varit så mycket studentmössor på, som man var van vid för några år sedan. Synd tyckte Nisse och jag.
Så här såg det ut i vår hall på morgonen. Duktiga flickor, ville inte stöka ner.



Vi föräldrar fick vänta ända till eftermiddagen, på att ta emot våra barn. Skolgården var full med folk, men vi fick en bar plats, även mot regnet, som mellan varven strilade. Så äntligen..... utspring! med Samba orkester.



En nöjd Ebba och en nöjd pappa.

Ebbas skylt hade vi gjort av mitt favvo fota av Ebba, första året på dagis, - skall man skratt eller gråta?



Numer tycks hemfärden på "flaket" vara det viktigaste. På Ebbas flak, som hon hade tillsammans med 20 andra flickor, rymdes det 120 personer! Vad som mer fanns på flaket vill vi inte veta.


Nu är det riktigt länge sedan!

Funderar faktiskt på att lägga av att skriva, det kanske märks. Tycker inte att det händer något. Jag rider knappast, eftersom Nellan tävlar min häst, och då känns det som om de behöver den tid som de kan få. Snobban är ju också finast när hon går på gränsen till att feaka ut, och då känner jag mig som en "smörklick på en het potatis" i sadeln. Det är inte kul.

Jag har ju förstås "Stålis", han är en riktig goding. Förmodligen ganska fin, det är svårt att se på fölisar, tycker jag. Väldigt vackert huvud har han i alla fall. Färgen blir vi inte riktigt kloka på, något stickelhårigt blir det nog, åt det bruna hållet kanske. Så här såg han ut för två veckor sedan.



Söt va?

I affären rullar det på, men vi har ändå bestämt att vi skall stäng 3 veckor i sommar. För första gången. Det känns kanske inte riktigt rätt, men tiderna har förändrats sedan vi började. Det finns flera försäljningsställen runt om, så kunderna kan handla där de har sin häst över sommaren. Falsterbo har ju också blivit en stor shoppingplats. Förr kom man ofta till oss innan man åkte till Breeders, som det var då.

Vi har också haft student hemma. Vår "bäbis" Ebba tog studenten i fredags. Vädergudarna hade tagit ut sig veckan före, så Ebbas student gick i regnet och kylans tecken. Jag återkommer med det.
Skall försöka att återkomma snart.

Nu kommer jag igen!

Det var länge sedan, alltför länge sedan. Har faktiskt inte haft någon lust, knappast något att skriva om heller. "Tappade" bort både lösenord och kamera.

Nu har det i alla fall hänt något, vi har fått föl, en Super Man faktiskt. Meddi var så duktig, och följde sitt mönster sedan förra fölningen.
 


Han gnäggade faktiskt innan han hade blivit av med alla fosterhinnor.



Äkta moderskärlek, hon var så duktig i början, innan hon skulle krysta ut efterbörden. Då blev vi lite oroliga, hon visade koliksymtom, och vi visste faktiskt inte riktigt vad. Vi möjlkade ut lite råmjölk, för "Stålis" var ivrig på att börja äta. Han fick i sig ett par dl innan mamma Medea var fit for fight igen, och ville stå upp tillräckligt länge för att "Stålis" skulle kunna hitta spenen.



Martin hjälper till, det är ju inte så lätt minsann.



Till slut hade han både stått, och ätit på riktigt, då var det dags för en välförtjänt tupplur.

Jag kunde konstatera - att man kan ju bli beroende på "fölningar", det är ju ett under.

I helgen var det tävlingar på ryttis, det var Livdragonernas arrangemang, men det skall jag skriva om senare.

Vi hörs!

Det är våren som är här, hurraaaa!

I helgen har det varit riktig vår, i alla fall hos oss. I lördags var jag riktigt lat. Först hälsade jag och "gudmor" Jane på hos Sune. Han hade på något sätt vuxit i sin kropp, och kändes riktigt stor. Han blir alltid lika glad när han får besök, känns som om han tycker det är kul att det händer något.

Jag har också läst Ridsport. Vissa reflextioner kan man göra, när man läser om Lundbäcks problem med sina kontrakt med sin hästägare. Min gamla guru "Dadde", brukade säga - "en gång är ingen gång, två gånger är en vana".

Vårt Ridsportförbund, som har så många fina tjänster, borde kanske lägga ner energi på att ta fram ett hållbart avtal, vad beträffar sponsorhästar, så att inte ovannämnda konflikter uppstår. I alla fall borde finnas riktlinjer, för vad som borde finnas med i ett hållbart kontrakt.

Hörde också av en stor hästägare i vårt land, som sponsrar med många svårklasshästar i hoppning, att hästägare inte ens är välkomna till VIP tält och dylikt. Det kan väl inte vara sant, men tyvärr är det nog så. En uppryckning till alltså, "förbundet", ryttare och andra sponsorer. Det är väl ändå så, att hästägare som sponsrar ryttare med hästar, är en sorts sponsorer, att likställa med andra sponsorer. Själv skulle jag ha varit galen, alla som känner mig, vet ju hur jag skulle skälla och vara upprörd.

Nu börjar Snobban att få bekänna färg igen. Hon ser ut att ha piggat på sig, efter sin "vår trötthet". Nu har ju Maritn kommit hem också, så vi får alla bra hjälp. Nellan har lärt sig av Martin, så hon har också fått "ögon i nacken", och ser allt - nästan.

Vi har också sålt kläder till Livet i Fagerviken, det skall bli kul att se till hösten.

Ut i solen nu!


Är våren äntligen här?

Ute skiner solen för fullt, men vinden är bister. Det enda man kan hoppas på att vi får en härlig sommar, då vintern varit så eländig.

Snobban är vårtrött, är väldigt soft, vilket inte är likt henne. Nellan strök sig från en tävling p g a detta. Hon har inte varit sig riktigt lik sedan hennes "kolik känning". Nu skall vi ta blodprov, och kolla upp om det är något fel.

De andra hästarna mår bra. Ludwig och Cassander har sköna, rätt lata dagar faktiskt. Martins hemkomst i mitten av denna vecka, gör slut på denna latmanstid, och dagligt arbete blir livets realitet igen. Ofta skadar det ju inte med en tids återhämtning, så muskler och kropp får sätt sig lite.

Nu kommer det en kund, så jag fortsätter senare.

I lördags hade vi lansering av Pikeurs ny Limited Edition Collection. En lite "blingig" kollektion i vitt, svart och beige. Mycket snyggt, som fick klart godkänst av kunderna. Det blev lite Nespresso- och biscotti- mingel. Väldigt trevligt.

Så här fint är det i butiken just nu.



Viktigt att komma ihåg är, först till kvarn.....

Här nedan kommer en kul bild på Cathrine Haddad, när hon beskriver sittbenens position i sadeln.



Som jag tidigare skrivit, Christine är en fasinerande person, men en mycket klar uppfattning om vissa saker, och hon har bra argument för sin sak.

Nu hoppas jag att våren kommer med stormsteg!

Lite bonus vore inte dumt!


Ja det är svårt all låta bli att bli upprörd. Hur tänker en ledare för LO, när hon tycker att en VD för ett företag, som skall förvalta bl. a. hennes uppdragsgivares pensionspengar, är värd 60 miljoner i pension. En summa som den vanlige LO medlemmen inte ens kan drömma om. Hur skall det gå, när inte ens representanter för "arbetarna", tycker att girigheten har gått för långt. Jag blir såååå förbannad, och det här är ju inte rätt ställe att bli det, men faktiskt, det hjälper lite, att tala om vad man står för.

Hur som helst, i helgen är det släpp på Piekeurs nya Limited Collection. Den hänger här i butiken, bakom kulisserna, och bara väntar på att hängas fram. Mycket snyggt! Byxorna är super läckra, lagom bling.

Annars käncker nog vädret de flesta. Man vill ju bara dra något gammalt över sig och gråta. Fy vilken lång vinter det har varit, måtte den ta slut snart.

Hästarna mår bra, Snobban skulle ha startat i helgen i Eskilstuna, men hon har verkat lite matt en tid, och fick stanna hemma. Igår spärrade hon upp ögonen, och verkade vara sitt vanliga jag igen.

Martin var hemma i helgen. På söndagen var han och jag i ridhuset. Jag på Snobban och Martin på Elmusen.

Elmusen såg riktigt nöjd ut, och Martin såg också nöjd ut, han tycker att Elmusen är kul att rida, och att han är en fin häst. Domarna tycker ju också om honom, men han har ju svårt att hålla sig på mattan, när det är tävling, vilket ligger honom i fatet förstås. Vi får väl se om han kommer till start i vår.

Jag fick bra hjälp med Snobban, med ryggont som följd, efter för mycket sittande i trav. Ipren min bästa vän, ordnar allt till rätta på några dagar, och en spikmatta.....

Ibland blir jag också trött på ridsporten i Sverige. Det är för få som har för mycket att säga till om, och det är en fullkomlig person dyrkan, utan urskiljning. En ryttare som har gjort några bra resultat, ställs på pidestal och kan inte göra några fel över huvud taget, på en lång tid. Säger man fel saker, åker man förmodligen ut i kylan, och har svårt att få komma tillbaka. Johan Ifversson är en frisk fläkt, vill jag lova.

Det är inte ens en gång roligt att läsa ridsport.

Nu får det vara slut på gnället.

Heja våren!

Tidigare inlägg
RSS 2.0