Nu är det snart jul igen!
Ja, energin räcker inte riktigt till för att blogga. Det känns som om det inte händer så mycket just nu, om man undantar alla julförberedelser förstås. Varje kväll tänder jag många ljus, för att förlänga julen i detta gråa väder.
Julshoppingen tycks inte nå de svindlande höjder som tidningarna spår. Förstår faktiskt inte vad som hänt med vår journalistkår. De tycks alltid frossa i de värsta scenariet de kan tänka sig, vara riktiga domedagsprofeter, utan att tänka på att de sänker människornas framtidstro till nollpunkten. I stället för att försöka ingjuta lite positivt tänkande, så att "spiralerna" går uppåt i stället för neråt. Jag vet, så lätt är det inte, men vi behöver lite framtidstro, och framför allt de unga, de måste ha något att se fram mot.
Hästarna mår bra, Snobban har tränat som bara den den här veckan, jag har fått varit åskådare. Det är kul det också, jag kommer ju att ha glädje av hennes framåtskridande jag också. Hon och Medea trivs bra i sina uteboxar, står där och bara myser. Hade jag byggt ett stall idag, hade jag nog byggt någon form att uteboxar, med varm del för sadelkammare, tvätt, skötsel och allt annat som man vill göra på ett varmt ställe.
Ridbanan har klarat sig fint i drygt en vecka, det är så himla skönt att slippa åka till ridhuset, och det spar ju massor av tid så klart. Kul är det också när vi alla sitter och rider, och Martin med sina "ögon i nacken" hjälper både Nellan och mig, tänk vilken oerhörd favör det är, - vad duktig jag kommer att bli!!!! Hm eller?
Ebba hjälpte mig att ändra på utseendet på bloggen, men jag tror att någonting hände med de gamla texterna, såg ut att vara väldigt många felstavningar, utan min förskyllan, - tror jag.
Nu kommer det någon in i affären, måste sluta. Ha det!
Julshoppingen tycks inte nå de svindlande höjder som tidningarna spår. Förstår faktiskt inte vad som hänt med vår journalistkår. De tycks alltid frossa i de värsta scenariet de kan tänka sig, vara riktiga domedagsprofeter, utan att tänka på att de sänker människornas framtidstro till nollpunkten. I stället för att försöka ingjuta lite positivt tänkande, så att "spiralerna" går uppåt i stället för neråt. Jag vet, så lätt är det inte, men vi behöver lite framtidstro, och framför allt de unga, de måste ha något att se fram mot.
Hästarna mår bra, Snobban har tränat som bara den den här veckan, jag har fått varit åskådare. Det är kul det också, jag kommer ju att ha glädje av hennes framåtskridande jag också. Hon och Medea trivs bra i sina uteboxar, står där och bara myser. Hade jag byggt ett stall idag, hade jag nog byggt någon form att uteboxar, med varm del för sadelkammare, tvätt, skötsel och allt annat som man vill göra på ett varmt ställe.
Ridbanan har klarat sig fint i drygt en vecka, det är så himla skönt att slippa åka till ridhuset, och det spar ju massor av tid så klart. Kul är det också när vi alla sitter och rider, och Martin med sina "ögon i nacken" hjälper både Nellan och mig, tänk vilken oerhörd favör det är, - vad duktig jag kommer att bli!!!! Hm eller?
Ebba hjälpte mig att ändra på utseendet på bloggen, men jag tror att någonting hände med de gamla texterna, såg ut att vara väldigt många felstavningar, utan min förskyllan, - tror jag.
Nu kommer det någon in i affären, måste sluta. Ha det!
Vi har varit i Småland och tittat på ridtält
INobynädag har jag, Nellan och Martin varit i Småland och tittat på en All-Cover ridhall. Efter att i ett års tid, terroriserat Ulla, som säljer hallen i Sverige, fick vi äntligen se den nästan fix och färdig på Nobynäs Säteri utanför Aneby.
Aha-upplevelsen blev inte riktigt som jag hade hoppats på, det kändes som om det var kallare inne än ute, en känsla som jag absolut inte vill betala massor med pengar för. Det var nog inte heller tillräckligt "snyggt". Vi får klura vidare hur det skall bli.
I fredags var det Mette-kurs. Jag har inte ridit riktig lektion på länge, så jag kände mig lite ringrostig. Skulle jag orka, utan att "trilla av" av trötthet? När Mette frågade - hur mycket tränar du nu Lotta? Hm, hm, inte så mycket, bla, bla, bla, ja vad säger man. Jag fick en jättebra lektion, jag trillade inte av av trötthet. Snobban blev fin, speciellt i traven,lite trött blev hon allt. De har djupt unterlag på Stava. Kul var det i all fall att vara "tillbaka på banan" igen.
I lördags bar det av till Landsort, på julbord. Landsort ligger ju längst ut vid havet, en gammal lots, fyr och militär utpost. Idag bor 25 personer permanent där bland klipporna, mycket kargt. Fyren lyser upp ön på natten, det känns spännande att var så nära ljuset.
Vi hann med att gå på julkonsert i öns lilla kapell. Kören kom från Torö. De hade lite svårt att komma ihåg ordningen på det hela, men vi fick en upplevelse, att vara ute i skärgården på vintern. Julbordet blev också en lokal upplevelse, med en trubadur från närorten Nynäshamn. Stämningen stod högt i tak!
På söndagen fick Snobban bekänna färg igen, Martin red, för Nellan kände sig lite ämlig. Han fick henne, efter små protester, att bli riktigt fin. Hon travade som aldrig förr. Kul att det finns där, traven alltså.
I dag måndag, har jag ridit själv igen, på vår ridbana, som bitvis är riktigt bra. Lite spunk, så snabbt på med skrajsnöret.
Idag var det ju bara lite "jogg", men hon var fin, och jag var ganska duktig jag också.
Nu skall det väl bli lite oftare!
Aha-upplevelsen blev inte riktigt som jag hade hoppats på, det kändes som om det var kallare inne än ute, en känsla som jag absolut inte vill betala massor med pengar för. Det var nog inte heller tillräckligt "snyggt". Vi får klura vidare hur det skall bli.
I fredags var det Mette-kurs. Jag har inte ridit riktig lektion på länge, så jag kände mig lite ringrostig. Skulle jag orka, utan att "trilla av" av trötthet? När Mette frågade - hur mycket tränar du nu Lotta? Hm, hm, inte så mycket, bla, bla, bla, ja vad säger man. Jag fick en jättebra lektion, jag trillade inte av av trötthet. Snobban blev fin, speciellt i traven,lite trött blev hon allt. De har djupt unterlag på Stava. Kul var det i all fall att vara "tillbaka på banan" igen.
I lördags bar det av till Landsort, på julbord. Landsort ligger ju längst ut vid havet, en gammal lots, fyr och militär utpost. Idag bor 25 personer permanent där bland klipporna, mycket kargt. Fyren lyser upp ön på natten, det känns spännande att var så nära ljuset.
Vi hann med att gå på julkonsert i öns lilla kapell. Kören kom från Torö. De hade lite svårt att komma ihåg ordningen på det hela, men vi fick en upplevelse, att vara ute i skärgården på vintern. Julbordet blev också en lokal upplevelse, med en trubadur från närorten Nynäshamn. Stämningen stod högt i tak!
På söndagen fick Snobban bekänna färg igen, Martin red, för Nellan kände sig lite ämlig. Han fick henne, efter små protester, att bli riktigt fin. Hon travade som aldrig förr. Kul att det finns där, traven alltså.
I dag måndag, har jag ridit själv igen, på vår ridbana, som bitvis är riktigt bra. Lite spunk, så snabbt på med skrajsnöret.
Idag var det ju bara lite "jogg", men hon var fin, och jag var ganska duktig jag också.
Nu skall det väl bli lite oftare!
Har inte öppnat locket på datorn på nästan 2 veckor
Nej, faktiskt inte, jag blev så arg sist, när jag skulle lägga in en bild på Snobban, som stod i ute boxen, men all snö runt omkring, och det inte gick. Måste finnas ett enklare sätt.
Hur som helst, vi har skottat snö, famför allt Martin. Han kom verkligen hem och fick bekänna färg, tur att han är från Norrland, och van med snö. Det var mycket, men bedövande vackert.
En morgon var Nellan, jag och Martin ute och red i all snön, turen ner till sjön. Det var så härligt, ett riktigt julkortslandskap. En liten tur på ridbanan blev det också, i passagetrav. Fantastisk känsla, men så jobbigt även för ryttaren. Snobban var super duktig. Annars känns det motigt, med tanke på våra ridmöjligheter. Det blir många turer ner till ridhuset, vilket tar en massa tid, men vad gör man.
I affären kommer det knappast inga varor, ligger faktiskt lågt nu, med tanke på konjunkturen. Tror faktiskt inte vi sett det värsta än, tyvärr.
Konstigt nog ringer många om sadelprovningar, och det är ju ofta riktigt kul, om man hittar rätt alltså. Då både häst och ryttare blir "bekväma" i balans.
I helgen var det ju Globen tävlingar. Jag gav bort mina biljetter till Grand Prix:n, och såg själv Kuren på TV, Ja vad skall man säga, holländskan som vann var verkligen en värdig vinnare, ett super equipage. De svenska equipagen, var väl så där. Tänk att vi inte kan lära oss, att få hästarna över ryggen och med tyngden på bakdelen. Jag sa inte att det var lätt, men andra kan ju, och det beror inte på hästarna, bara..... Ja, jag vet nu stack jag ut näsan, men jag vet hur jag vill att det skall se ut, och dit strävar jag med min ridning.
Hemma har vi adventspyntat. Egentligen är julen härligast innan, i mörkret när man tar fram ljustakar och lite dukar. Dricker glögg och äter saffransbullar. Nästa helg skall jag åka till Landsort-Öja, Nisse och jag tillsammans med goda vänner. Det skall bli spännande. Landsort är ju en fyr- och lotsplats längst ute i havsbandet, utanför Nynäshamn. Hoppas det inte kommer att blåsa för mycket.
Hemma säger Nisse, Glad Advent!
Hur som helst, vi har skottat snö, famför allt Martin. Han kom verkligen hem och fick bekänna färg, tur att han är från Norrland, och van med snö. Det var mycket, men bedövande vackert.
En morgon var Nellan, jag och Martin ute och red i all snön, turen ner till sjön. Det var så härligt, ett riktigt julkortslandskap. En liten tur på ridbanan blev det också, i passagetrav. Fantastisk känsla, men så jobbigt även för ryttaren. Snobban var super duktig. Annars känns det motigt, med tanke på våra ridmöjligheter. Det blir många turer ner till ridhuset, vilket tar en massa tid, men vad gör man.
I affären kommer det knappast inga varor, ligger faktiskt lågt nu, med tanke på konjunkturen. Tror faktiskt inte vi sett det värsta än, tyvärr.
Konstigt nog ringer många om sadelprovningar, och det är ju ofta riktigt kul, om man hittar rätt alltså. Då både häst och ryttare blir "bekväma" i balans.
I helgen var det ju Globen tävlingar. Jag gav bort mina biljetter till Grand Prix:n, och såg själv Kuren på TV, Ja vad skall man säga, holländskan som vann var verkligen en värdig vinnare, ett super equipage. De svenska equipagen, var väl så där. Tänk att vi inte kan lära oss, att få hästarna över ryggen och med tyngden på bakdelen. Jag sa inte att det var lätt, men andra kan ju, och det beror inte på hästarna, bara..... Ja, jag vet nu stack jag ut näsan, men jag vet hur jag vill att det skall se ut, och dit strävar jag med min ridning.
Hemma har vi adventspyntat. Egentligen är julen härligast innan, i mörkret när man tar fram ljustakar och lite dukar. Dricker glögg och äter saffransbullar. Nästa helg skall jag åka till Landsort-Öja, Nisse och jag tillsammans med goda vänner. Det skall bli spännande. Landsort är ju en fyr- och lotsplats längst ute i havsbandet, utanför Nynäshamn. Hoppas det inte kommer att blåsa för mycket.
Hemma säger Nisse, Glad Advent!
